Att jobba som elkonstruktör

Magnus som är projektledare och elkonstruktör har snart varit anställd på ELE i fem år. Under den här tiden har han hunnit med mängder av olika projekt, stora som små. Han har stor vana av att sitta ute på resursuppdrag. I början av ett uppdrag kan det vara svårt, det är oftast mycket som är nytt och du behöver lära dig ny teknik, nya rutiner och nya system men det brukar gå bra, säger Magnus.

Vad jobbar du med idag?
I dagsläget jobbar jag som projektledare och sitter ute hos kunden. Vi konstruerar och bygger lågspänningsställverk, oftast till industrin. Min roll är bl.a. att ha kontakt med kunden och se till att vi levererar det kunden har beställt. Jag ger konstruktionsavdelningen rätt teknisk information från kunden när de exempelvis vill göra tillägg eller ändringar i en befintlig order. Jag har även ansvaret för ekonomin i projektet. Ibland ingår även montage och idrifttagning i projekten, då är det min uppgift att beställa dessa tjänster och se till att de får rätt information för att kunna utföra arbetet.

Vad tycker du är roligast med ditt arbete?
När jobbet flyter på utan större problem och kunden tycker att man har gjort ett bra jobb.

Vad är det bästa med att jobba på ELE?
Festerna så klart! Nä, men jag tycker att det är bra sammanhållning. Firman är måna om sina anställda.

Hur är det att jobba på ett resursuppdrag?
Än så länge tycker jag att det har fungerat bra för min del. Jag har inte haft några större problem att komma in som ny medarbetare på ett uppdrag och har alltid känt mig som en av de anställda.

Vad gör du när du inte är på jobbet?
På fritiden spelar jag bl.a. trummor i ett band, men det händer ibland att jag spelar i teateruppsättningar också. Jag försöker träna på gym någon gång i veckan och så finns det ju alltid något att göra hemma med huset eller trädgården.

Berätta om ditt mest spännande uppdrag på ELE?
I ett uppdrag fick jag ansvaret för elkonstruktionen av två hamnkranar som skulle levereras till USA. Det var mitt första projekt med STS (ship to shore) kranar som är bland de största och mest komplicerade kranarna. På dessa ingår det mycket utrustning, bl.a. mellanspänningsställverk, omriktarskåp för alla motorer och en mängd kontrollskåp och lådor. De är i princip helautomatiska, så det ingår även avancerad automationsutrustning.

Kranarna tillverkades i Shanghai på ett företag som också var vår kund. De är störst på marknaden när det gäller att bygga och leverera olika typer av containerkranar. Där fanns också min kontaktperson som jag hade ständig kontakt med när tekniska frågor behövde lösas.

Mellanspänningsställverket konstruerades och byggdes i USA. Omriktarskåpen för alla motordrifter levererades från Kina och själva kabinen till kranarna levererades från ett företag i Nederländerna. Resten av all kontrollutrustning konstruerades i Västerås och byggdes i Litauen. Jag hade då dels ansvaret för konstruktionen i Västerås men också helhetsansvaret för att all annan utrustning levererades enligt kundens krav.

Det brukar alltid ingå minst ett kundmöte och i det här fallet blev det ett möte hos slutkunden i USA. Vi gick bl.a. igenom tekniska frågor med slutkunden och att vi följde deras kravspecifikation. Jag fick också möjligheten att besöka hamnen när jag var där, väldigt intressant. Jag fick gå upp på en av deras befintliga kranar, att se en kran i verkligheten är rätt häftigt. De är mycket större än man tror och det ger en bättre förståelse i arbetet när man har sett dem ”live”.

När alla el och kontrollskåp var färdigbyggda skickades de till Shanghai där de skulle installeras på kranarna. När det var klart testades all utrustning för att kontrollera att alla funktioner fungerade som tänkt. Idrifttagningen av kranarna gick bra och sedan fraktades de på fartyg till slutkunden i USA.

Projektet var spännande, dels för att det var mitt första projekt med den typen av kran, men också för att jag hade hela ansvaret över elkonstruktionen.